Mamma och jag, lika som bär?
Eller vad säger ni?
Stockholm, när ska du bli min?
Kom hem från Stockholm igår. Jag har haft så otroligt jävla kul och jag har skrattat så mina lungor är punkterade!
Sofia, det ska bli ett sant nöje att dela tvättkorg, kyl och postlåda med dig! 
Stockholm, när ska du bli min?
Stockholm, vilken underbar stad!
Ja nu har jag precis vaknat upp hemma hos Sofia i Stockholm. Själv sover hon som aldrig förr!
Gårdagen bestod av oerhört hög kaloriförbränning, misstänker jag glatt!
Vi började med att låsa in min väska på centralen, sedan gick vi vidare för att kolla i lite affärer och sedan ta oss lite lunch. Efter lunchen hittade jag ett par snygga brallor som jag ganska snabbt slog till på. Sofia var ute efter "den lilla svarta", hittade den, men upptänkte att hon i själva verket hade hittat "den svarta lilla trasiga".
Hon insåg snabbt att rubriken inte höll klass, men hängde inte läpp för det. Hon fick 150% rabbat på klänningen och sedan bar det av till "Jim´s skrädderi" där en man, som misstänktsamt nog inte såg ut att heta jim, tog emot klänningen med glatt humör och lovade att den skulle återfå sin titel "den lilla svarta" senast dagen efter.
Sedan sprang vi runt där ett bra tag till, åkte hem och snyggade till oss en aning och drog ut.
Drog till ett ställe som heter Kickis, där det var fler folk än på en dålig lördag i Borlänge.. Var jag orättvis nu?
Kanske en överdrift, men det kändes så. Borlänge är tråkigt. Det är inte Stockholm. Och därför har jag nu bytt sida.
Idag ska vi på bloggträff som hålls av Isabella Löwengrip, även kallad Blondinbella. För mer detaljer om vad som händer där, läs hennes blogg här.
Kommer bli mycket intressant......
Nu ska vi iväg till Carros skola! 
Fränt!
I skoaffären lade jag märke till ett ord som min mamma gillar att använda.
Jag: Mamma, de här skorna var väl snygga?
Mamma: Ja, skitfräna!
Jag: Mmm..
Mamma: Få se? Vänd dig om lite.. Ja, men de där köper du. Riktigt fräna!
Jag: Mamma... Fräna? Kan vi inte bara låta dom vara snygga?
Fränt luktar det om någon kissat på sig. Frän är den som vågar springa runt gympasalen naken i 4an.
Jag tycker inte de här skorna var fräna. De var helt normala, snygga skor som råkade falla mig i smaken. Inget annat. Slutdiskuterat!
Men sedan lät mamma skorna "bara vara snygga" och jag köpte dem.
Jag har läst lite i boken "Privat" och jag måste säga att jag redan är mycket impad!
Jag älskar att läsa Alex Schulmans blogg. Jag läser den dagligen! Så att hans del i boken skulle vara genial var ingen större överraskning. Däremot hade jag ingen aning om att Carolina Gynning hade något vettigt överhuvudtaget att säga. Men det har hon.
Läs boken, den är bra på riktigt!
På tisdag åker jag till Stockholm. Jag och Sofia ska på en lägenhetsvisning i Kista.
Ja, ni har förstått rätt. Det är en förflyttning på gång.
Jag och Sofia ska bli mer än bara vänner. Vi ska ta nästa steg och bli sambos nu.
Vi har planerat allt så fint och det är bara glädje i våra samtal för tillfället!
Missförstå nu inte och tro att det bråkas i övriga samtal. Nej... Vi har alltid glada samtal. Men nu är dom extra glada.
Nu ska jag fortsätta läsa boken tror jag!
Ha en bra dag alla!
(Mina nya pyjamisar....... och trosor. Jag ger er en liten skymt av dem också. På flit.)
VINNAREN KORAD!
Vinnaren heter SOFIA SUNDBERG, och är från Stockholm.
Hjärtliga gratulationer Sofia!
Daten kommer att äga rum vid ett gemensamt bestämt ställe och på ett gemensamt bestämt datum.
Ni kommer att, med hjälp av mig, byta mejladresser samt telefonnummer.
Sedan är det upp till er hur daten kommer att se ut.
Ni andra som verkligen försökte, till er vill jag bara säga detta; Håll ut, en annan drömprins/drömprinsessa kommer inom en snar framtid att lottas ut! Inga problem!
I mitt umgänge växer dem som på träd, snygga singlar.
Men som ett litet tröstpris till er som inte vann så får ni en bild på Rolf Lust, här:
cozmoz-tider
Ikväll är min lillasyster ute och roar sig på Cozmoz med Tilde. Jag fanns naturligtvis vid hennes sida och hjälpte henne med alla slags funderingar en tjej i den åldern kan tänkas ha. Vi hade ett snack om lite olika saker vid middagen innan de skulle åka iväg. Hångel var väl ett ämne som kom upp mer än en gång. Mamma bara skrattade. Ni vet ett sånt där nervöst skratt, ungefär som om hon försökte intala sig själv att det var något slags skämt.
Jag ville bara slå näven i borden och skrika: "KLART TJEJEN SKA HÅNGLA!"
För det lär hon väl få? Om någon pojkstackare vågar sig fram vill säga. Hoppas hon är ett riktigt råskinn ikväll. Rycker åt sig första bästa mes och bara river i åt honom så saliven sprutar på dansgolvet;
"Nu ska vi hångla, vet du hur man gör eller?! Om är dålig så vet hela cozmoz om det på två röda!"
Sen så njuter hon av att märka hur den stackars gossen virvlar tunga för både liv & rykte!
Detta får mig att minnas hur våran tid på cozmoz var.
Härliga tider!
I alla fall, innan de två råskinnen skulle hota småmesar på discot så fick jag ansvaret att göra dem snygga.
Detta var mitt ansvar:
- Hår
- Kläder
- Smink
- Doft
- DEN RÄTTA BH:N! (!!)
Såhär blev resultatet
Vad tycker ni? Lyckades jag? Bekräftelse sökes!
Hur känner vi varann?
Jag härmar Sofia, men endast för att hon ville svara på dom åt mig.
Det tycker jag är rättvist!
1. Vem är du?
2. Vad har vi för relation till varandra?
3. Vad har jag haft för betydelse/inverkan på ditt liv?
4. Vad är det starkaste minnet du har av mig?
5. Beskriv mitt utseende med egna ord..
6. Om du skulle vara mig för en dag, vad skulle du hitta på då?
7. Beskriv mitt liv med dina ord..
8. Vad tror du att jag gör om tio år?
9. Vad är det dåligaste med mig?
10. Vad är det bästa med mig?
Svara om ni vill, det vore trevligt!
Vinn en dejt med Rolf Lust!
Jag har bestämt mig för att låta min käre vän Roffe lottas ut till er alla singeltjejer därute!
Läs igenom texten om honom och besvara sedan frågan längst ner för att vinna.
Namn: Rolf Lust
Ålder: 20år
Yrke: Bartender på Harrys i Falun
Bor: Bojsen, Falun
Talang: Dans (mycket duktig)
Ett bra ord som beskriver Roffe är glad. Alltid är han positiv, Roffe.
Ett leende på läpparna för jämnan har han. Ett sånt där leende som säger "Hej, här är jag och idag blir en bra dag."
Man ser rakt in i hans bruna ögon och tänker att "Ja, idag blir en bra dag, för Rolf Lust har världen i sin hand."
Roffe har en väldigt trevlig familj, speciellt hans mamma Angelina. Hon har ett badrum som bara hon får använda. Ingen av hennes tre söner har tillträde där. Strängt förbjudna, är dom att gå in dit. För det är hennes damtoalett. Där inne ligger allt hennes smink och alla hennes parfymer, som hon inte vill riskera att någon annan familjemedlem använder. Och det är ju förståligt. Men en dag hände något.
Jag och Roffe skulle på partaj och jag var precis påväg att träda in i det godkända badrummet, det som Roffe och hans bröder var förvisade till, när plötsligt Angelina stoppar mig och säger:
"Amina, du får använda min toalett om du vill. Det är mycket bättre ljus därinne. Jag låter aldrig mina pojkar gå in dit. Aldrig! Men du kan gå in dit om du vill. Man ser bättre."
Jag blev helt varm och det var med nätta steg jag gjorde entré in till damtoan. Här doftade det parfym och jag förstod genast varför Roffe o co inte hade här att göra.
Nåväl, Roffe har även två bröder, som tidigare nämnt, Reymond och Radis.
Även dom mycket trevliga.
Nu vet jag inte om jag ska förtälja så mycket mer om Roffe. Jag tror nästan att ni får ta reda på resten själva, kanske genom en dejt, om ni nu vinner.
Det ni behöver göra för att vinna en dejt med honom är att svara på en enkel fråga;
Vartifrån härstammar Roffe?
1. Japan
2. Filippinerna
3. Thailand
Lämna ert svart i kommentarfältet och skriv eran mejl i rutan, så kontaktar jag er om ni vunnit!
Tävlingen håller på till....Hmm.. Ska vi säga fredag? Så har ni lite tid på er.
LYCKA TILL!!!
Modellen
Ena veckan krigar hon mot kalorier och fett i drömmen om att bli modell, andra veckan... är hon DÄR!
Här ser vi henne, stolt och vacker on the catwalk... Jag tror jag måste slå till med ett: miijaaaou
Sanningen om Mattias Åhnström
Jag har funderat lite kring vad folk vill läsa om.
Och kommit fram till att saker som är råa, ärliga & nakna är roligast.
Så jag ska skriva en liten text om min expojkvän Mattias Åhnström och om varför vi inte är tillsammans längre.
Redan nu så vet jag att ni som känner till förhållandet undrar varför. Varför skulle någon på denna jord vilja veta varför?
Ja, inte vet jag. Men nu skriver jag ändå. För det är naket!
Jag träffade Mattias i mitten av Januari 06. Egentligen av en ren slump.
Vi blev tillsammans och det hela skedde ganska så snabbt. Vi hade ett galet ex efter oss som kom och knackade på dörren på självaste Alla hjärtans dag, desperata kärleksbrev skickades och revs sönder, ja det hela var mycket fartfyllt från första start.
Men hur som helst flyttade vi ihop Augusti 06 och levde lyckliga några månader. Tills vi slutade leva lyckliga, helt enkelt. Vi bråkade mer än någonsin. Mattias sprang mer naken än någonsin och provocerade mig till max med sina såkallade "middags-visningar".
Dessa middags-visningar innebar ett helt medley av alla slags ballongdanser du kan tänka dig, utan ballonger.
Istället kunde han ta korvar, fiskpinnar och, ja ni fattar, egentligen vad som helst och täcka sina kroppsdelar på ett sånt där lite utmanande sätt, för att inte visa för mycket, men absolut inte för lite. Det hela gick ut på att jag så fort som möjligt skulle tappa matlusten och finna sexlusten.
Inget av ovanstående lyckades någonsin. Det enda han fick som svar var en stor suck, hjälp på traven till badrummet för att sedan sitta isolerad i minst 40min.
Resten av hans kväll bestod av fjäsk, tystad och onda ögat.
Såhär höll det på några månader innan vi verkligen orkade ta upp våra problem.
Jag tyckte han tog oss på för lite allvar. Han tyckte jag tog mig själv på för stort allvar.
Jag kände mig många gånger ensam i vårt förhållande och frågade om vi inte kunde gå och prata med någon?
Ofta fick jag svaret "Det behövs väl inte? Om du bara kunde sluta vara så....."
Jaja, mitt fel såklart. Alltid.
Men tillslut kom perioden då vi gång på gång bestämde oss för att göra slut. För att sedan, ofta bara någon dag efteråt, komma på att vi ju tyckte om varandra så mycket att vi måste kämpa MER!
varje gång vi bestämde oss för att kämpa mer så tror jag vi blev ännu mer trötta och kämpade hälften så mycket.
Tillslut fanns det inget kvar av oss.
Tiden Amina och Mattias hade nått sin botten och vi bestämde oss för att göra slut på riktigt. Mattias försökte väl en sista gång, ett sånt där halvhjärtat försök att ställa allt till rätta igen.
"Kom igen Amina, vi fixar det här..... Du får en hund."
Jag tänkte ett tag. Hunden lockade. Men jag insåg, och jag vet att även han insåg, att vår tid va över.
Nu såhär efteråt kan jag tycka att han många gånger är en skit, Mattias. Vi har försökt att vara vänner någon gång, men utan vidare resultat. Det jag kan störa mig mest på är att han alltid tror han vet bäst, när ofta fallet är tvärtom.
Idag har vi kontakt på msn. Det räcker. För oss båda.
Vi har fått nog av varandra.
Men han var min stora kärlek. Och en sån är viktig i en flickas liv.
SÅ där har vi anledningen till att jag skriver om honom.
Ni ville ha snask, ni fick snask!
Sanningen om Aminas liv. Även många lögner.
Här är en bild på oss. Ett bevis på vi en gång var ett lyckligt par. Jag var en bra flickvän med min okejbra pojkvän.
Kaluffser av Amina
Vet ni vad jag vill, PUNKS?
Jag vill att ni läser min blogg mer. Att ni kommenterar den. Berättar vad ni tycker?
Babblar jag för mycket ointressant eller är jag BRA?
Ska jag fortsätta, lägga av, eller bli BÄTTRE?
Jag vet ju ingenting, för ni säger ju inget!
Jag råkar faktiskt veta att det finns några, ett par, som läser därute. VARJE DAG!
Och vänner, det värmer. Det gör mig till en bloggare. För utan läsare, ingen bloggare.
Nåväl. I helgen fyller Shelly år och det firar vi faktiskt i Gävle! Först hem till Shelly och äter middag (tror jag) och sedan vidare till Gävle. Hon är en riktig idéspruta hon! Hur äckligt det än låter. Men smart är hon. Och kul tror jag det blir!
Egentligen skulle jag och Roffe handla present idag. Sedan skulle jag rakpermanenta hans hår. Men jag svek honom. Fy. Jag ska ringa honom sen och berätta varför.
ROFFE! Om du läser detta så vädjar jag till dig, SNÄLLA, vänta på mig, fixa inte håret utan mig!
Jag lovar att vi ordnar detta innan Shellys partaj.
Att fixa någons hår är kul. Det får en att känna sig duktig. Den känslan fick jag när jag gjorde frisyrer på Ercan en dag för längesen, hemma hos mig.
Han sa att jag var duktig på det hela och bad mig att göra samma frisyr helgen därpå när vi skulle ut & partaja.
Jag vet inte om han menade det, men kommande helg så möttes vi upp, kanske en aning försent då jag redan tagit mig några glas, på denna fest. Och eftersom jag lovat honom att "styla" till honom, så gjorde jag såklart det. Ercan såg nöjd ut när jag var klar. Kanske av ärlig lycka, kanske av alkohol, jag vet inte. Men jag vet att nästa gång han kom ut från toaletten såg frisyren betydligt annorlunda ut.. Kanske hade han tagit hjälp från någon annan med mer "hand" för det hela?
Såhär såg iaf frisyren ut när vi gjorde den i nyktert tillstånd. Nå? Vad tycks?
Jag tycker detta är värt en kommentar. ALLA som läser, gjorde jag ett bra jobb med Ercans kaluffs?!
Till minne av min farfar
Min närmaste erfarenhet av självmord är min farfars verk, som ägde rum i maj 2007, med andra ord inte så jättelängesen.
Farfar hängde sig i sitt eget garage och jag kan inte sluta att undra HUR han tänkte. Tänkte han att farmor skulle hitta honom där? Tänkte han någonting alls överhuvudtaget?
Jag har läst lite om det här med självmord, och eftersom ingen av de som begått självmord kan svara på frågan åt oss så måste vi spekulera för att ha någon aning om vad en människa som gör såhär tänker.
Detta är farfars självmord ur min synvinkel:
Jag vaknar ungefär vid niotiden på morgonen hos en kompis, av att mobilen ringer. Det är pappa, men jag är för trött för att ens svara, så jag klickar bort samtalet. Några minuter senare får jag ett sms där det står: "Amina, du måste svara. Jag har något mycket sorgligt att berätta. Pappa"
Mitt hjärta slår fortare och jag vet att det är någon i min familj som har dött. Jag VET att det är det.
Känslan av att inte veta vem, är obeskrivlig. Minuterna innan han ringer upp mig igen känns som timmar.
Jag vet inte vad jag ska få höra.
Pappa ringer mig och jag frågar honom vad som har hänt.
"Amina.. Det är farfar. Han är död."
Okej. Farfar är död. Jag försöker få in detta. Farfar är död.
"..Han tog livet av sig. Han hängde sig i garaget igår kväll."
Jag kommer inte ens ihåg vad jag tänkte.
Jag bara frågade om det var sant. Sa åt honom att sluta ljuga.
Men pappa ljög inte. Det var sant.
Eftersom jag var väldigt chockad efter det här samtalet så kommer jag inte ihåg allt.
Men efter att jag pratat med pappa så ringde jag mamma och berättade allt.
Jag var så stel i hela kroppen. Pappa hade berättat alldeles för många detaljer.
Jag såg allt framför mig. Jag ville spy.
När jag senare kom hem såg jag att min cykel var borta och kom då på att jag några dagar innan hade lämnat den hemma hos farmor och farfar. I deras garage. I hans garage.
Jag bestämde mig snabbt för att aldrig cykla på den igen. Jag vägrade hämta cykeln.
Men eftersom jag skulle börja jobba någon vecka senare så behövde jag cykeln.
Farfar, tänkte du på mig när du såg min cykel? För den såg du...
Tänkte du på att jag skulle få pinas och cykla på den och tänka på att du hängt brevid den?
Men det här var inte om mig, eller oss. Det var om dig. Ingenting kunde stoppa dig. Speciellt inte en cykel.
Eller hur?
Dagen efter hämtar pappa upp mig för att åka till farmor och... ja, bara farmor. För det är så det är nu. Bara farmor.
Vi åker en extra sväng för att prata om det som hänt. Pappa har ett stort behov av att prata om det som har hänt. Speciellt eftersom det var han som tvingades bryta upp garageporten. Pappa pratar länge och mycket. Han berättar det mesta väldigt detaljerat. Ansiktsfärg. Ansiktsuttryck. Kläder. Hur nära. Hur högt. Allt. Allt berättar han.
Jag säger ingenting, men jag önskar han kunde vara lugnare. Det kan han inte.
Väl framme på parkeringen hos farmor blir jag väldigt nervös. Vad ska jag göra? Vad ska jag säga?
Finns det något vettigt att säga i en sån här situation?
Jag kramar henne och jag ser hur hon kämpar för att inte gråta för mycket. Lilla farmor.
Hennes liv är upp och nervänt. Men det vet du inte, farfar.
Vi stannar hos henne några timmar. Innan jag går frågar farmor mig om jag inte skulle vilja sova kvar hos henne en natt längre fram.
Alltid när jag sov hos farmor & farfar förut så brukade farfar "offra sig" och sova på soffan, medans jag sov på hans sida i dubbelsängen.
Jag kan inte låta bli att undra hur hon har tänkt sig nu. Ska jag även denna gång sova på farfars sida?
Jag svarar självklart ja på frågan och åker därefter hem.
Nästa gång jag kommer hem till farmor så har pappa tagit ut cyklen åt mig.
Jag känner redan när jag ser den att jag inte vill cykla på den. Jag ringer därför mamma och hon kommer och hämtar den med bilen.
När jag sedan kommit hem tittar jag på cykeln.
Tänk om han lämnat något... Ett brev. En lapp. Vad som helst, i det lilla facket under pakethållaren?
Min farfar var en ganska fåordig man när det gällde telefoner, brev och tackkort.
Det var alltid farmor som svarade i telefon. Det var alltid farmor som skrev tackkorten.
Så att han inte lämnade något efter sig var inte någon större överraskning.
Jag tittar i facket, men hittar som väntat ingenting.
Nu efteråt så har jag självklart en massa frågor.
VAD i helvete fick dig att göra detta?
Varför lämnade du inte ett brev?
Vad tänkte du på sekunderna innan?
Hur länge hade du planerat det här?
Jag vet att du aldrig kan besvara mig dessa frågor.
Men jag önskar jag visste och förstod hur en människa kan göra något sånt här.
Och jag skäms. Jag har fortfarande inte sovit över hos farmor. För jag klarar inte av att sova på din plats, även fast hon tvingas sova brevid en tom plats varje natt.
Det är långt mellan gångerna jag är hem till farmor, även fast vi bor så pass nära. Det tar 10 minuter att gå. FÖR att jag inte klarar av att se hur sliten hon har blivit.
Hon har blivit äldre av det här. Hon har blivit virrig. Hon upprepar saker. Hon har blivit till en person hon aldrig varit förut.
Och jag klarar inte av att se henne så, helt enkelt.
Och allt pågrund av detta.
Jag vet inte mer vad jag ska skriva. Jag har länge velat skriva om det. Men det är så svårt att sätta ord på en sånhär upplevelse.
Jag söker ingen medkänsla och syftet med detta är inte att folk ska tycka synd om mig.
Jag vill bara inte att det blir bortglömt. Jag vill att det ska finnas någonstans.
Jag tycker att det är värt att skriva om. För han var min farfar och jag tyckte om honom väldigt mycket.
Vila i frid farfar, detta skrev jag till minne av dig. Du blir aldrig glömd.
Jag fick äran att välja låt på begravningen. Jag valde Gary Jules - Mad world
Fräsching där....
Mina djupaste ursäkter att jag varit dålig på att uppdatera. I och för sig vet jag ju inte om det är någon annan än Sofia som bryr sig om dessa glesa inlägg. Men jag hoppas & gissar vilt att det är så!
Jag är blivit en fräsch människa, med start igår. Jag har nämligen köpt en ny ansiktsprodukt som jag sett att Amna använder, och i och med att hennes gyllenbruna, bosniska hud ser så len & ren ut, för det mesta, så tänkte även jag ta och testa detta! Och jag måste säga att jag redan känner och ser skillnad på min hud.
Jag är mycket nöjd med mitt köp so far och förhoppningsvis blir jag bara nöjdare och nöjdare.
Förresten så har jag ett tips till Sofia, och er andra som vill bli slanka och vackra, på en underbar frukost!
Två skivor GROVT bröd. och då menar jag verkligen det grövsta, det som är hårt & segt.
Byt ut smöret mot mosad avokado
en skiva rökt kalkon
tomat
rödlök
Magen säger halleluja och blir dessutom mycket mättare än på knäckisar eller vitt bröd.
Sen så ska jag även idag på lunchen prova på en av Naturdiet´s nya soppor. Jag är lite osäker på detta, men jag valde iallafall rotfruktssmak med ost.
Skriver sedan en rapport om detta!
Nu ska jag ut och gå!
Kate Bush kom som från ingenstans och gjorde livet underbart
Kanske ska jag överdriva och gå ner till CD-butiken och köpa hennes album?
Fast nää, jag kanske hellre bränner en skiva av alla hennes låtar någonsin, för att sedan lägga in alla i mp3n och somna lycklig till dom varje kväll. Iallafall, nu kanske hösten är räddad. Känns inte alls lika hemskt som igår.
TACK KATE BUSH!
Gamle trofast, välkommen tillbaks!
Jag och Sofia har saknat den gamla Nadja så mycket. Välkommen tillbaks din gamle rackare!
En gammal bild på mig och Nadja, tagen för ungefär 4 år sen.
Gammal ost
Och nu när du verkligen är borta från mig, när du inte är tillgänglig längre...
Då kommer det upp massa bilder i mitt huvud. Då kommer jag ihåg allt som jag valde att förtränga för en stund.
Jag vet att det är såhär det ska vara. Det ska göra ont till en viss del.
Det känns skönt.
Kära höst
Fan vad jag sitter fast med allting just nu, precis allt. Jag orkar inte röra mig ur huset knappt.
Känns som jag är fastlimmad här. Jag vet att alla har sina vidriga dagar, men nu känns det som dom kommer oftare och stannar längre..
Men ja, då får det vara så då?
Jag längtar så mycket till julen. Jag har alltid haft svårt för hösten. För då blir jag alltid deppig. Stannar hemma. Träffar inte någon. Äter otroligt mycket glass. Gråter en skvätt. Sover. Sen innan jag vet ordet av är vintern här. Jag köpen en ny snygg jacka, går ner alla kilon jag gått upp under hösten. Sen är jag mig själv igen.
Därför, mina vänner, så kommer ni inte se så mycket av mig nu, på ett tag. Jag har gått i ide och kommer inte ur det förräns snön tittar fram. Lite omvänt, men så är det. Och jag får väl vara nöjd att det bara är under en årstid detta inträffar!
nuu ska jag kolla på idol! Borlänge ikväll!
sia - breath me
Försäljaren
Godmiddag!
Nu sitter jag & funderar hurvida jag ska skriva ett brev till Youssef eller inte.
Jag har nästan kommit fram till att jag kommer att göra det.
Står ni bakom mig? Jag vet att Roffe gör det iallafall!
Något mer jag har tänkt göra är att sälja en vinterjacka från förra året, som väl inte riktigt blev ett lyckat köp, måste jag säga. Det blev inte av att jag använde den så flitigt som jag borde ha gjort.
Så nu har ni tur, jag säljer den för 400kr, nypris: 999kr.
Frågan är ju om jag ska sätta ut en annons på blocket för 20kr? Det verkar så krångligt. Har gjort det förut när jag ville sälja en mp3, men då blev det ingen affär.
Därför har jag ju lite dåliga erfarenheter i bagaget.
Här är iaf en bild på jackan!
Köpt på Carlings i Januari 07, märket är Red Label och storleken är Small.
Mejla mig om någon därute är lite smått intresserad, [email protected]
Do it!
Sofia, jag saknar dig med! Och jag önskar jag kunde sitta i din ficka varje dag och bara skratta åt dina bravader, speciellt ikväll när du ska ut i mörka trakter.... he he he
Ha en trevlig kväll alla, glöm inte jackan nu!
Lite familjebilder
Några fina familjestunder får en stund i rampljuset. Dessa bilder är tagna i Turkiet nu i sommar och ja, vi blev sjuka, längtade hem ofantligt mycket, men vi hade faktiskt kul också..
PS: Skinkorna är Lines, och hon blir inte glad om hon ser dom ligga här. Men njut ni, av den vackra synen!
Amina Fares
Filmen igår var underbar. Sen får ni säga vad ni vill om den, ni... kritiker!
Den här killen, Youssef Skhayri, kommer in helt utan skådespelarbakgrund och gör succé!
Han är SÖT & trovärdig. Jag är kär i honom och inom en månad så sitter vi där, i en fin park på skärholmen nånstans, och försöker göra upp om hur vi ska turas om att betala mina tågresor fram & tillbaks hela tiden.
Youssef säger som så att han inte orkar tjaffsa om småpenning och erbjuder sig därför att skaffa mig en egen lya, där brevid hans föräldrahem. Så var det löst och allt känns som förut mellan mig & honom.
Nu känns det i hela kroppen, det börjar dra ihop sig till kändisfest.
Jag känner ju själv att jag absolut platsar i "gänget" med kändisar. Mest för mitt namn faktiskt.
Det låter kännt. Amina Sollie. Tidigare killar jag varit tillsammans med har varit lite emot det här med att byta till Sollie. Varför det?! Vad lämnar ni mig med för val isåfall? Amina Larsson, Amina Andersson, Amina Pålsson. Ja, ni hör ju själva? Medans ni själva har chansen att bli lite mer "tropiska" av er?
Jaja, än ska man ju inte gifta sig. Och när jag väl gör det så blir det garanterat med en man med vackert efternamn, om han nu inte kan överväga att byta till mitt.
Amina Fares. Det gillar jag skarpt. Då kvarstår helt enkelt bara att gifta sig med antingen Fares Fares eller Josef Fares.
Nu ska jag verkligen ut & powerwalka, Sofia. Igår blev det en hel del snask, och det kan jag inte sticka under stolen med... (Speciellt eftersom jag snart inte längre kan komma under en sådan om jag äter som jag åt igår)
Men jag förväntar mig faktiskt inte så mycket ifrån Sofia & Carro heller. De var nämligen ute och "gjorde sthlms gator osäkra" (den fulaste lilla mening som kan brukas) igår. Och kommer garanterat vakna upp hungriga & icke-kontrollbara.
Det var en bild här tidigare, den tog jag bort. Jag kom på att jag faktiskt vill behålla mina manliga läsare, om jag har några. Har jag det?
det slår gnistor om oss
jaha, då va man kär då!
kvinnor med framgång
Dom upptäckte idag att dom var panka och behövde pengar som aldrig förr.
Då kommer dom på en idé, tyvärr för sjuk & hemlig för att publiceras, men jag har inte skrattat så mycket på länge.
Jag är djupt imponerad och önskar jag vore det smarta snillet som kom på idén.
Detta föll mig helt i smaken och jag är beredd att delta i försäljningen när jag anländer till sthlm själv!
nu kommer det... HAHAHAHAHAHA!
Jag njuter i fulla drag! Jag ÄLSKAR klipska & lömska människor!
NU ska jag fixa iordning mig sen ska jag på dejt med Roffe, vi ska på bio vi :) Ett öga rött.
Det ska bli riktigt kul, för den verkar riktigt bra!
Ha det bra alla :)
Loveschool med Persbrandt
Jag älskar, verkligen ÄLSKAR detta lilla klipp med Filip & Fredrik.
är det bara jag som tycker det är HETT när dessa humorister hånglar och ivrigt försöker älska med varandra?
STRAFFKNULL var ordet!
En gammal dagboksskribent delar med sig
Tjenis!
Idag tänkte jag dela med mig av lite gamla dagboksskrifter som jag skrivit under mina år.
Vi börjar givetvis med att visa hur utsidan på dagboken ser ut;
Ett typiskt flickit utseende med en hästinspererande look!
På insidan hade jag på första sidan skrivit "År 1997 Den 24 December" och därefter ritat en hingst med snopp och "hela köret" så att säga. Den ser ni på bilden nedan.
Jag gillade helt enkelt hästar och allt som hörde det till!
Första sidan låter såhär:
Jag och Sofi ska åka på världstuné till stockholm eller nåt.
förklaring: Jag och Sofi hade ett "band", även fast vi aldrig någonsin varken sjungt eller spelat för varandra. Vi visste väl helt enkelt bara att talangen fanns där och nu var det världstuné till STHLM som gällde!
Nu hoppar jag några år framåt och ser hur utvecklingen har gått:
22/8 00
Kära dagbok!!
idag har jag dragit Line i håret! Då vart Peter arg! JÄTTE ARG! Då stack jag. Jag var på väg till pappa men hann bara till gamla Ica Grenen för att då kom dumma Peter med bilen och va arg som ett SVIN!! Det kom grön rök ur näsborrarna (på peter alltså) NÄ jag skoja bara!
Förklaring: Peter är min käre styvfar och han var faktiskt inte så glad i mig på den tiden. Jag var ofta hårdhänt med min käre syster och då kunde det ibland kännas som en grönaktig rök tittade fram ur hans borrar!
jaja, nu orkar jag inte skriva mer om detta. tröttnade ur!
GOOODNATT!
förlåt att jag varit så dålig på att uppdatera!!!
hängde på
fin jag är va?
En 2 kilo lättare tjej skriver om hennes nya syn på livet
Jaja, nu är jag nyvaken och grinig MEN till min stora, smålyckliga förvåning så har 2kilo trillat av mig.
Vad säger ni om det Sofia & Carro?! Det betyder att det börjar hända saker här och bör göra det på er också, om ni sköter er vill säga! *hHhHh*
Men det gör ni väl? ;)
Idag ska jag powerwalka två gånger, sen ska jag köpa en jättegod soppa som heter Keldas Thaisoppa.
JÄTTEGOD är den! Prova den!
Sen ska jag väl göra nåt mer också, fast alla är ju i skolan eller på jobbet.
Själv går man under rubriken arbetslös. Jag är en i det gänget!
Kanske ska man ta tag i körkortet nu? Ja, det kanske är det man borde göra när man inte har annat för sig..
Sen blir jag tjejen med körkort som alla vill ha skjuts av, och givetvis betala en massa för!
Skulle ju sitta helt okej. Sen tycker jag faktiskt att det är lite status att ha körkort också.
Nu ska jag läsa lite bloggar och sen ska jag ut och...juste.... powerwalka!!
tyckte om dig, men nu ser jag bara hur falsk du är, inte bara mot andra, men även mot mig!
En verklighetstrogen bild
undrar hur det går för sofia & carro? dom verkar sova!
Nu sitter jag här & luktar allmänt gott och undrar vad jag ska hitta på?
jag känner mig ganska så stabil i snuvan och kanske till och med beredd på att dra ut på något. (okej, det är söndag)
En annan sak som jag just kom att lägga märke till är detta som visas på bilden nedan!
Samma kamera, samma tröja, samma dag osv. MEN den första är med blixt & den andra utan.
vet inte om det bara är jag som tycker såhär, men ser jag inte mycket friskare och mer färggrann i ansiktet på bild två?
Visst, min näsa är större, men jag tror och hoppas ändå att det är bild två som stämmer bäst med verkligheten!
Ha en trevlig kväll alla!
JAG SJUNGER JAG!
Denna låt sitter jag, helt ärligt, jävligt ofta och sjunger i karaoke-version när ingen är hemma.
Ibland kommer mormor på ett såkallat "städbesök" och hör mitt kanske ibland för ljusa, ibland för mörka tonläge och pyser därefter fort ner för trappen igen!
"Men mormor!! Jag menade inte... du! Jag stänger av nu! Mormor?!"
vad fanken stoppar mig?!
helst idag, nu på en gång!
Direkt från mitt hjärta: "Jag vill väl ASgärna åka till Sofia & Carro!"
Bara en helg eller så. Och se hur dom två uthålliga dietisterna har det.
Och snart ska dom flytta till en tvåa, sambos som dom är! Då lär jag väl dit med någon klatchig och väluttänkt gåva åt dom!
Några förslag på klatchiga gåvor som dom kan tänkas få:
En kokbok för viktväktare
En påse med cayenne-peppar (ökar förbränningen)
En klase vitlök (också bra för förbränningen)
En fruktskål MED frukt i
En fruktkorg (nej det är INTE samma sak)
En skara shampoo & balsam samt en väldoftande tvål
Några exempel på klatchiga gåvor dom absolut inte kan tänkas få:
En ny dvd
Nya sängkläder
En godisskål (Ni vet varför)
Porslin
Nya tallrikar
Nya handdukar
Känns som att jag satt ner skåpet på rätt plats nu åt dom, så dom vet vad som gäller!
Nuså, ska jag ut och powerwalka!
Nämde jag förresten att jag var ute igår TVÅ gånger á 40min?!
Jag känner mig bäst på hela Mellstavägen 31!
kom igen!
Ska det va så ska det!
Nu ger jag järnet! sen blire tacos! (!!)
powerwalk med klatchig dunväst
eftersom jag och sofia, som tidigare nämt, har börjat vårt nya liv, så finns det vissa tillbehör (som i vissas ögon kan verka onödiga, kanske rent av fula) som behövs!
ett exempel på ett sådant tillbehör är denna dunväst som jag stolt, på bilderna nedan, visar upp minuterna innan jag ska glida iväg på min MINST 40minutiga powerwalk.
Det är en vitfärgad dunväst av märket "Koola Anna", mycket varm, mycket go!
Köpt för ca 2år sen, i syftet att bli snyggare och varmare i den!
Nu börjar det nästan låta som om jag vill sälja den, men icke! Denna vita, duniga goding stannar kvar i min garderob ett tag till....
Ja, jag vet att mina ögon ser roliga ut på bild två... men jag ville inte ha dom för stora, och då blev det nåt slags blåöga på höger öga!
Nej nu tror jag att jag glider..........
Dancingqueen, men vart?
Inatt drömde jag en väldigt omtumlande dröm. och man tycker nästan att det är okänsligt av någon (om någon där uppe finns) att låta folk gå igenom sånt jobbigt även på natten.
Jag drömde iaf att min farfar levde igen.. och eftersom det inte var sålängesen han dog så känns det ännu mer verkligt och naturligt för mig att han skulle leva.. Nästan så jag ibland kan glömma bort att han är borta när jag ser två pensionärer som är ute och går. Är inte det där farmor & farfar?
Nej, det är det inte.
Jaja, nog om det!
Idag känns förkylningen lite bättre! jjjippi!
så jag må ta mig ut lite kanske? iaf så jag får luft..
Jo, men jag hade ju planerat att jag skulle ta mig till (nånstans, jagvetintevart, eftersom jag aldrig fick veta plats) och kolla på, låt oss kalla honom dancingqueen eftersom jag inte nämner så mkt namn i denna blogg & det är roligare med smeknamn för man fattar ändå, & hans polers som ska uppträda NÅNSTANS i borlänge, vart vet jag ej & kan därför inte dra mig dit heller, så det får bli nåt annat.
Igår ringde Björn och frågade mig med lite halvlycklig stämma om jag ville komma till Falun och umgås med han & Shelly. men jag fick lov att bryskt tacka nej till förslaget då min näsa var mkt mkt igentäppt.
När jag istället gav Söndag som ett fiffigt förslag svarade Björn med en lite mer halvgrinig och ja, nästan brysk stämma; Vi får se....
Ja björn, vi får se, men när jag står där med friska vindar i näsan (som jag till och med kommer kunna känna) utanför din dörr med 3 olika slags SNACKS så kommer du nog släppa in mig och ringa Shelly ögonaböj.
u just wait and see, u just wait and see.....
På återseende!
"Vi höres"
