Peace and Love -  sommarens händelse!
Alla snackar om det. Jämt. Skriver om det. Planerar, Ska vi ses? SKa vi ta en öl? Ska vi se Marit Bergman? Hur ska vi hinna se Håkan? Kommer han ens? Hörde att han fått halsfluss! Blir han frisk?
Kondomer delas ut till höger och vänster.  Festivaldebutanterna på 14år blir förstås helt lyriska och plockar på sig så många som deras små händer och fickor kan bära. Själv tar man det lugnt.
Man vet ju hur det funkar. Man har varit med i matchen förr. Ingen brådska, man hinner. Och hinner man inte så vet man ju vart ungdomsmottagningen ligger.. Eller vänta nu, där är dom inte gratis?!
Nej, det är nog faktiskt en idé att plocka på sig i vimlet, där ingen kanske ens ser att man gör det.

Ja, det är hemskt mycket snack om Peace and Love tycker jag.
Själv ska jag inte dit. Alls. Inte ens en dag. Bara.
Har varit där 3 år på raken nu. Och blivit lika beskviken varje år.
Mest på mig själv då jag kommit på att jag inte alls är lika musikintresserad som jag vill vara.
Jag har kommit på mig själv med att endast gå dit för att supa och hångla, vilket inte riktigt borde vara anledningen.
Det är ju bara svinigt. Men kanske anledning nog för dom flesta.




Om vi ses på Peace and Love i sommar?
Nej, det gör vi inte!

Jag måste bara få klargöra det här med vad som är vackert och inte, i näsväg.
Jag hittade ett klipp på youtube där dom visade hur lätt det är att göra om folk i photoshop, inga konstigheter med det egentligen. Folk tycker om att leka runt med utseendet, inte bara i datorn, utan allstans. Som sagt, inga konstigheter med det. MEN det jag la märke till var hur dom komprimerade näsorna för fulla muggar. Normalstora snygga näsor förminskades hejvildt till små, små Michael Jackson-toppar. Vidrigt.
Tycker NI att små stegrande uppåtnäsor som petar Gud i röven är snyggt?
Det tycker inte jag. Nej, stora och fina ska dom vara, näsorna. Jag lovar er.

Så om ni råkar ha en stor näsa, så var stolt!
Det är nämligen skitsnyggt.

jag ska vara riktigt ärlig. På sista tiden har dejtingbiten gått RIKTIGT dåligt för mig.
Av en massa olika anledningar, som jag tyvärr inte tänker dela med mig utav just nu av schyssta skäl.
MEN det jag kan säga är att jag nu helt plötsligt ändrat min attityd HELT angående det här med utseendet och hur pass viktigt det egentligen är.

För mig har det, med handen på hjärtat, nästan alltid handlat om utseendet I FÖRSTA HAND.
Det har liksom varit jävligt viktigt för mig att killen ska ha sett bra ut och haft snygga kläder osv.
MEN nu helt plötsligt så har jag kommit på hur otroligt OTROLIGT meningslöst det verkligen ÄR att ha en kille som ser ut som nån liten snöflinga samtidigt som han inte kan kläcka ur sig en enda rolig sak?!
För humor är så otroligt viktigt för mig. Det är nummer ETT för mig. Både gällande vänner och pojkvänner.
Är det något som jag inte klarar av så är det sånna där riktiga torrbollar. Humorlösa, ointelligenta torrbollar.
Spelar ingen roll hur snygga dom är. Skrattar dom inte med mig, och inte ens åt mig, så kan dom leta någon annanstans.


Och när jag ändå är inne på det här med humor och pojkvänner, så måste jag få rada upp vilka mina DRÖM-MÄN är!!


1. FREDRIK WIKINGSSON
2. FILIP HAMMAR (ja, varför inte? humor)
3. Här tror ni förstås att Björn Gustavsson ska stå, men nej! Här står faktiskt JOHAN GLANS



Har egentligen fler också, men bara för att visa hur lite utseendet spelar roll när det finns män med humor.

ja, vad ska jag säga?
Jag känner mig inte alls bekväm i det här......

jag måste vara sjuk i huvudet.. Jag hoppas att morgondagens möte förändrar mitt liv.
Ni förstår inte och ni frågar inte. Ni behöver inte ha någon aning om hur det är.
varför är det så orättvist? Och varför är jag den som alltid måste lyssna på alla?

Just nu är jag bara så trött.

Ni kanske vet hur man ibland vill förnya sig. Gå ner två kilo till sommaren, köpa en ny gaderob eller göra något nytt med håret. Det sistnämda var väl på något sätt min förnyelseplan. Lite ljusa slingor i håret, som kanske skulle kunna leda till ett helljust hår efter att solens strålar legat på under sommaren.
Jag tänkte inte så länge på det hela (efter att ha sett en bild på Jessica Albas hår?!) så jag ringde till Nikita på kupolen och bestämde en tid, gick dit och så började förvandlingen som till min inte allt för stora förvåning slutade i en nyans av orange.
"Åh va bra det blev, verkligen helnöjd är jag!!" var väl en fras som nästan automatiskt kom ur min käft strax innan 1700kr drogs från mitt konto.
Förvirrad cyklade jag hem på halvtomma däck och undrade vad som precis hade inträffat.
Hade jag betalat 1700kr för att bli fulare i håret eller var detta en mardröm?
Men istället för att bryta ihop så gjorde jag som man alltid borde göra och intalade mig själv att färgen hette brun och att slingorna snart skulle komma fram i solen.

Och nu, ca 2 veckor efteråt sitter jag här med ett 4-5 gånger slingat hår, fortfarande en aning förvirrad.
Så, idag den 28e April, ger jag upp livet som "blondin" och går tillbaks till att vara det jag borde vara. Brunett.


VARFÖR GJORDE JAG SÅHÄR?!

Idag är en såndär dag när man inte vill gå upp alls.


Och så har vi en fråga, vill någon flytta in med mig?
Idag känner jag mig ensammast i hela världen.
Kanske för att jag haft så mycket folk här i dagarna, och nu ingen.
Eller kanske på grund av dig.

Spelar ingen roll, men nu är det inte längre skönt att vara ensam.
Iallafall inte idag,


Men jag har iallafall Samson. Han ligger med huvudet på min arm och kisar med ögonen och spinner. Nu la han tassen på min arm också, lite som "hang in there!". Och det lär jag väl göra, hålla ut alltså.
Man vet ju att det kommer sånna här dagar.


Nu ska jag till jobbet strax. Efter jobbet ska jag behandla mitt hår. I nuläget är det inte som det ska vara.




Hejdå!

Jag har världens snyggaste granne, vadårå?

Om exakt två dagar fyller jag år. Om exakt en vecka får jag hem Samson. Om exakt tre veckor får jag hem en till dunboll, som inte har något namn än, så nu får ni gärna hjälpa mig igen!
Jag funderar på Elis. Jag tycker det är gulligt, till skillnad från alla namn som Sofia ger som förslag. Om hon fick bestämma så skulle han väl heta P Diddy, Duttycat, 50 cent eller Chris Brown. Men jag änt nå för sånna namn.
Så om ingen har något bättre förslag så blir det Elis. Funderade först på Kenny, men då fick man ju sig en rejäl påblåsning från Sofia. SÅ, hjälp mä. Igen.



såhär ser han ut, den nya kissen




Söt va? Ge denna stackare ett namn.

Peace and Love -  sommarens händelse!
Alla snackar om det. Jämt. Skriver om det. Planerar, Ska vi ses? SKa vi ta en öl? Ska vi se Marit Bergman? Hur ska vi hinna se Håkan? Kommer han ens? Hörde att han fått halsfluss! Blir han frisk?
Kondomer delas ut till höger och vänster.  Festivaldebutanterna på 14år blir förstås helt lyriska och plockar på sig så många som deras små händer och fickor kan bära. Själv tar man det lugnt.
Man vet ju hur det funkar. Man har varit med i matchen förr. Ingen brådska, man hinner. Och hinner man inte så vet man ju vart ungdomsmottagningen ligger.. Eller vänta nu, där är dom inte gratis?!
Nej, det är nog faktiskt en idé att plocka på sig i vimlet, där ingen kanske ens ser att man gör det.

Ja, det är hemskt mycket snack om Peace and Love tycker jag.
Själv ska jag inte dit. Alls. Inte ens en dag. Bara.
Har varit där 3 år på raken nu. Och blivit lika beskviken varje år.
Mest på mig själv då jag kommit på att jag inte alls är lika musikintresserad som jag vill vara.
Jag har kommit på mig själv med att endast gå dit för att supa och hångla, vilket inte riktigt borde vara anledningen.
Det är ju bara svinigt. Men kanske anledning nog för dom flesta.




Om vi ses på Peace and Love i sommar?
Nej, det gör vi inte!

Jag måste bara få klargöra det här med vad som är vackert och inte, i näsväg.
Jag hittade ett klipp på youtube där dom visade hur lätt det är att göra om folk i photoshop, inga konstigheter med det egentligen. Folk tycker om att leka runt med utseendet, inte bara i datorn, utan allstans. Som sagt, inga konstigheter med det. MEN det jag la märke till var hur dom komprimerade näsorna för fulla muggar. Normalstora snygga näsor förminskades hejvildt till små, små Michael Jackson-toppar. Vidrigt.
Tycker NI att små stegrande uppåtnäsor som petar Gud i röven är snyggt?
Det tycker inte jag. Nej, stora och fina ska dom vara, näsorna. Jag lovar er.

Så om ni råkar ha en stor näsa, så var stolt!
Det är nämligen skitsnyggt.

jag ska vara riktigt ärlig. På sista tiden har dejtingbiten gått RIKTIGT dåligt för mig.
Av en massa olika anledningar, som jag tyvärr inte tänker dela med mig utav just nu av schyssta skäl.
MEN det jag kan säga är att jag nu helt plötsligt ändrat min attityd HELT angående det här med utseendet och hur pass viktigt det egentligen är.

För mig har det, med handen på hjärtat, nästan alltid handlat om utseendet I FÖRSTA HAND.
Det har liksom varit jävligt viktigt för mig att killen ska ha sett bra ut och haft snygga kläder osv.
MEN nu helt plötsligt så har jag kommit på hur otroligt OTROLIGT meningslöst det verkligen ÄR att ha en kille som ser ut som nån liten snöflinga samtidigt som han inte kan kläcka ur sig en enda rolig sak?!
För humor är så otroligt viktigt för mig. Det är nummer ETT för mig. Både gällande vänner och pojkvänner.
Är det något som jag inte klarar av så är det sånna där riktiga torrbollar. Humorlösa, ointelligenta torrbollar.
Spelar ingen roll hur snygga dom är. Skrattar dom inte med mig, och inte ens åt mig, så kan dom leta någon annanstans.


Och när jag ändå är inne på det här med humor och pojkvänner, så måste jag få rada upp vilka mina DRÖM-MÄN är!!


1. FREDRIK WIKINGSSON
2. FILIP HAMMAR (ja, varför inte? humor)
3. Här tror ni förstås att Björn Gustavsson ska stå, men nej! Här står faktiskt JOHAN GLANS



Har egentligen fler också, men bara för att visa hur lite utseendet spelar roll när det finns män med humor.

ja, vad ska jag säga?
Jag känner mig inte alls bekväm i det här......

jag måste vara sjuk i huvudet.. Jag hoppas att morgondagens möte förändrar mitt liv.
Ni förstår inte och ni frågar inte. Ni behöver inte ha någon aning om hur det är.
varför är det så orättvist? Och varför är jag den som alltid måste lyssna på alla?

Just nu är jag bara så trött.

Ni kanske vet hur man ibland vill förnya sig. Gå ner två kilo till sommaren, köpa en ny gaderob eller göra något nytt med håret. Det sistnämda var väl på något sätt min förnyelseplan. Lite ljusa slingor i håret, som kanske skulle kunna leda till ett helljust hår efter att solens strålar legat på under sommaren.
Jag tänkte inte så länge på det hela (efter att ha sett en bild på Jessica Albas hår?!) så jag ringde till Nikita på kupolen och bestämde en tid, gick dit och så började förvandlingen som till min inte allt för stora förvåning slutade i en nyans av orange.
"Åh va bra det blev, verkligen helnöjd är jag!!" var väl en fras som nästan automatiskt kom ur min käft strax innan 1700kr drogs från mitt konto.
Förvirrad cyklade jag hem på halvtomma däck och undrade vad som precis hade inträffat.
Hade jag betalat 1700kr för att bli fulare i håret eller var detta en mardröm?
Men istället för att bryta ihop så gjorde jag som man alltid borde göra och intalade mig själv att färgen hette brun och att slingorna snart skulle komma fram i solen.

Och nu, ca 2 veckor efteråt sitter jag här med ett 4-5 gånger slingat hår, fortfarande en aning förvirrad.
Så, idag den 28e April, ger jag upp livet som "blondin" och går tillbaks till att vara det jag borde vara. Brunett.


VARFÖR GJORDE JAG SÅHÄR?!

Idag är en såndär dag när man inte vill gå upp alls.


Och så har vi en fråga, vill någon flytta in med mig?
Idag känner jag mig ensammast i hela världen.
Kanske för att jag haft så mycket folk här i dagarna, och nu ingen.
Eller kanske på grund av dig.

Spelar ingen roll, men nu är det inte längre skönt att vara ensam.
Iallafall inte idag,


Men jag har iallafall Samson. Han ligger med huvudet på min arm och kisar med ögonen och spinner. Nu la han tassen på min arm också, lite som "hang in there!". Och det lär jag väl göra, hålla ut alltså.
Man vet ju att det kommer sånna här dagar.


Nu ska jag till jobbet strax. Efter jobbet ska jag behandla mitt hår. I nuläget är det inte som det ska vara.




Hejdå!

Jag har världens snyggaste granne, vadårå?

Om exakt två dagar fyller jag år. Om exakt en vecka får jag hem Samson. Om exakt tre veckor får jag hem en till dunboll, som inte har något namn än, så nu får ni gärna hjälpa mig igen!
Jag funderar på Elis. Jag tycker det är gulligt, till skillnad från alla namn som Sofia ger som förslag. Om hon fick bestämma så skulle han väl heta P Diddy, Duttycat, 50 cent eller Chris Brown. Men jag änt nå för sånna namn.
Så om ingen har något bättre förslag så blir det Elis. Funderade först på Kenny, men då fick man ju sig en rejäl påblåsning från Sofia. SÅ, hjälp mä. Igen.



såhär ser han ut, den nya kissen




Söt va? Ge denna stackare ett namn.