Mysmåndag
Sv: Ja precis. Men är väll några kilo kvar. och lite magmuskler som behöver tränas upp. menmen, det kommer. d; haha! Ja, du hade ju inte gått upp så mycket som mig, så det försvinner nog snabbt. :) Jag vet inte riktigt om det var värre eller bättre än jag tänkt. Jag visste ju att de skulle göra ont. Men hur ont eller hur de kändes hade jag ju ingenaning om. Tyckte nästan det mer va en otroligt obehaglig känsla. Och hade inte ont alls i magen utan bara i ryggen. Och just när han skulle ut, gjorde egentligen inte speciellt ont så. Utan det mer brände, och kändes jätte obehagligt. På något sätt tror jag inte kroppen kan uppfatta den smärta det egentligen är. Jätte svårt att sätta ord på om det var värre eller bättre än jag tänkt. Men det som var otroligt skönt var att så fort han var ute var allt liksom över. inte ont bara lite ömt visst. Men inte mer. Jag hade velat haft den där bedövningen man får i ryggen. (vad den nu hette?) Men de han inte sätta in den. Så fick bara lustgas.
Men hade en lätt och rätt snabb förlossning. Så det var skönt. :) Det var jätte svårt att förbereda sig inför förlossningen tyckte jag. Man hade ju ingenaning om nått så jag skrev inget förlossningsbrev. Men pratade igenom vissa saker med pojkvännen. Så han visste vad jag kände om vissa saker. Det var skönt. Då visste han vad jag undrade över, vad jag vela och inte vela. Så han kunde föra min talan och fråga det han viste att jag vela fråga. det var otroligt skönt att få koncentrera mig på enbart mig och värkarna och han snacka. :) Oj så långt ja skriver, jag bara pratar och pratar. haha! Är du nervös inför förlossningen? :) (hoppas jag inte sa något olämpligt som skämmer dig bara)
