Vaknade nyss och inser att jag faktiskt  somnade igår. Det trodde jag aldrig.
Allt som sades igår kväll är något jag bara vill knöla ihop och slänga långt åt helvetet!
Jag vill inte veta av det! Men hur jag än försöker så vet jag vart du står nu.
Och hur jag än försöker så står du där du står... Jag kan inte flytta på dig. Jag VILL inte flytta på dig. Jag vill att du ska inse att det här är idioti och att vi kan om vi vill.
För människor växer inte på träd. Man ska ta vara på dom fina personer man hittar.
Men inte ens det får jag chansen att göra.
Det gör mig arg och ledsen.


Men nu när punkten sitter där den sitter så tänker jag vända blad och bara låta allt vara som det vill vara.

Låta dig gå.