Imorgon kl 8.00 bär det av till Göteborg med Sandra!
Så nu håller man på och packar för fullt här.
Gäller bara att försöka få med sig allt. Har ju en lite större väska denna gång, eftersom jag stannar 10 dagar nu.
Så man borde ju få plats med lite mer iallafall!

Naglarna är iallafall kvar! Har gett fan i att bita på dom, så det här ska väl gå bra.



Näää är helt ur balans just nu. För nervös för att skriva.
(Vet verkligen inte vad jag är nervös för, men känns som något man kan jämföra med resfeber)



Ska försöka uppdatera lite hos min pöjk, så vi hörs mina kära läsare!

Och ja, mina vänner, jag ska ha en trevlig resa! :)

Ligger och kikar på mina rosa naglar.
Dom har äntligen blivit perfekt längd. Och det är ju bra kan man tycka.
Men jag har ett problem. Varje gång, några dagar innan jag åker till Göteborg, så infinner sig en liten touch av nervositet, och med det kommer att jag biter ner naglarna tills det svider i hela fingrarna (fräscht va?)
Och det är ju inte så jättetrevligt. Vore ju trevligt att ha snygga naglar för en gångs skull, så då tänkte jag att jag skulle måla dom varje dag nu. För då kan jag inte bita på dom.

Var bara det.. Tjejen hela da´n har talat. Hoj!

Känner mig aningen irriterad just nu...

Godnatt

Ligger här i soffan och lider. Jag har nämligen jätteont där jag har stygnen, men dom ska tas bort på måndag. Är det normalt att ha såhär ont när man strax ska ta bort dom?
Usch. Kul är det iallafall inte. Jag kan inte ens sitta ner. Antingen ligger jag eller så står jag.

Blä. Fredag och allt.. Hoppas det blir bättre snart.
Imorgon kommer Nina hit så jag ska fixa håret på henne.
Ska även fräscha upp mitt eget hår imorgon har jag tänkt. Färga lite och så.

Förresten så bad mamma mig skriva en önskelista idag..
Hm. Detta blir svårt... Men några grejer lär jag väl behöva?

- En gitarr, som jag ju faktiskt snackat om förut.
- Lite presentkort (På MQ, Gina eller nåt, INTE kupolen) så jag kan köpa en snygg nyårsklänning.
- Presentkort på SJ kanske? (Finns det?) Vore underbart nu när jag åker tåg så ofta.
- Bäddset
- En söt pyjamas, men ingen ful skjorta till, utan ett linne isf (eftersom jag inte får ha mina gamla, randiga, underbart sköna pyjamasbraller för Arman)
- En ny BRA mascara
- Den nya DKNY-parfymen (Svart & rund)
- Presentkort på makeup-store
- Fina fotoramar, så jag kan rama in lite kort!
- Fina soffkuddar
- En beige filt
- En "sittkudde" som man kan sitta på på golvet (förstår ni vad jag menar?)



Ja, får duga för tillfället :)
Nu har ni lite och fundera över!

Ibland kommer man på sig med att ha skyhöga krav på sig själv.
Man vill vara snygg. Ha långt fint hår, vara vältränad med en midja som.. ett bi?
Man vill ha långa ögonfransar, felfri hy, kritvita tänder och helst ska man lukta hallon i armhålan dygnet runt.
Samtidigt vill man vara världens bästa vän. Världens bästa flickvän. Världens bästa syster och Världens bästa dotter.

Sen vaknar man upp en morgon. Kollar sig själv i spegeln och upptäcker att man har en utväxt i håret som hette duga. Ett gäng finnar som valt att placera sig längst kindbenet, för att stanna minst en vecka framöver.
Man drar upp tröjan och kikar. Tar ett stadigt nyp mellan tummen & pekfingret. Jodå, här finns att ta i!
Och armhålan, den luktar fan allt annat än hallon & blåbär.
Perfekt flickvän? Nja, vettefan.. Gnäller nog en hel del på stackarn.
Perfekt vän? Hm, kan helt ärligt inte säga att jag aldrig snackat bakom ryggen på någon.
Perfekt dotter? Haha, under åren har man nog varit ganska jävlig mot både mamma och pappa.
Perfekt syster? Min syster har sorgset berättat om de gånger jag inte velat haft henne i min närhet och dragit ut henne ur mitt rum så hon slagit hakan i golvlisten.


Förjävligt va?
Men sen tänker jag, man är ju bara människa. Med en jävla massa brister och fel.
Och jag tror folk skulle hata mig om jag var perfekt och luktade hallon efter träningen.
Vad tror ni?
Jag känner iallafall ingen perfekt människa. Med däremot känner jag människor vars brister och fel jag älskar :)
Och det är väl perfekt?







PS 1! Jag tränar aldrig.
PS 2!  Jag luktar faktiskt hallon ibland!

Dagens galnaste!!!!!
Sandra Åhlén har börjat blogga på ny kanal: sandrasnyheter.blogg.se
Ny kanal, men samma tid!

Nu har jag gett er lite tid att lämna några kommentarer om vilka ni är som läser därute.
Kul att se! Hej på er, fortsätt läs!

Just nu ligger jag i sängen. Anledningen till att jag klockan 14.30 fortfarande ligger i sängen är faktiskt så dramatisk att jag är nyopererad.
Nu vet jag åtminstone en person som sitter och skrattar... Nyopererad?? Ha-ha-ha.
JA, precis, nyopererad! Jag opererade bort ett födelsemärke under rumpan i fredags. Och det som hände bakom dom där stängda operationsdörrarna var att dom sprättade upp mig som en fisk! En liten jävla stackars fisk! Grejade ett tag, sedan lappade dom ihop mig igen. Och här ligger jag nu. Nästintill orörlig...
Så då vet ni hur jag mår just nu. Efter den omtumlande operationen....
Men jag lever. Och snart skall jag resa mig upp igen, för att aldrig, aldrig lägga mig!


Nu börjar det dra ihop sig till den 27e då jag & Sandra ska åka till Göteborg igen.
Till våra små (jävligt små) göbbar.
Jag och Sandra har planerat en hel del som vi vill göra där.

1. Gå på Lisebergs julmarknad, som tydligen ska vara jättemysig.
2. Åka skridskor på Lisebergs isbana (Jag är dock mycket osäker på om jag ens kan stå på ett par skridskor, men man kan ju tydligen låna nå jävla stödklossar där. Förstör det romantiken helt?)
3. Julshoppa!
4. Sitta och slappa medans våra män lagar mat (Som vi fick göra sist!!)

Listan kan göras längre, men vi låter den vara sålänge.

Igår träffade jag Amna som jag inte träffat på flera månader! Hon har ju flyttat till Uppsala för att plugga, så klart man har saknat henne (& Kemo).


Näää nu ska jag ta och röra på fläsket, ska ut och gå lite. Det här är ju inte hållbart.......

Kära läsare!

Jag har funderat lite på vilka som läser den här bloggen egentligen.
Så kan ni inte, snälla rara, skriva en liten kommentar om vilka ni är som läser?
Vore kul att se! För i ärlighetens namn så är ni förfärligt dåliga på att kommentera över huvudtaget!

SÅ, vilka läser? Räck upp en tass! :)

Ibland så kan man tycka att man befinner sig i mycket svåra och jobbiga lägen.
Men sanningen är, hur jävla överduktigt det än må låta, att man måste vända och vrida lite på situationerna för att få dom att bli riktigt positiva istället.

Se och lär:


Vidrig situation:
Har ett distansförhållande med en kille som bor ca 50mil härifrån.
Skitdåligt med jobb för tillfället, vilket gör att jag känner mig fattig som ett as.
Vinter och kyla ute, hatar tiden mellan höst & jul.


Skön situation:
Har ett distansförhållande med världens underbaraste kille och som tur är bor han bara en tågresa ifrån mig, i samma land. Att vi ses med mellanrum besparar oss en massa onödigt småtjaffs eftersom vi verkligen tar vara på tiden vi ses.
Plus att jag får en massa tid att spendera på bara mig själv. Lyx. (Stunderna då vi ses är dessutom helt obeskrivliga, hur många av er som bor ihop med er pojkvän känner så varje dag? Hihi... Och ljug inte!)
Skitdåligt med jobb för tillfället. Okej, ekonomin blir lidande för ett tag. Men istället för att gnälla om det så kan jag ta den här lediga tiden och passa på att vila upp mig och göra saker som jag gillar.
Vinter och kyla ute. Finns inget skönt med kylan, tyvärr. Snön däremot lyser upp och allt blir lite mysigare. Inte så långt kvar till Julafton heller. Den absolut bästa dagen på hela året.



Jaja, jag kanske inte alltid är såhär positiv. Men om alla åtminstone försökte att vända lite på saker och ting så tror jag livet blir liiiiiite lättare.

Filosofen Amina Sollie

Hejsan!

Igår mötte jag ju som sagt upp Sandras kille Sherif. Och det, ska jag säga, var nästintill ett rent helvete! För den där hade ju suttit tyst sex timmar på tåget, så nu var han ju som en nykläckt fågelunge som precis lärt sig skrika!
Sherif ville nämligen socialicera. Inte bara med mig, utan med Borlänge!
"Hejsan! Vilken fin stad ni har!" "Tjena! Jag gillar Borlänge!" "Hej! Ni kanske ska måla om den där byggnaden?"
Det var som om han ville intala sig själv att han verkligen verkligen gillade Borlänge, på fullt allvar. Vilket jag sedan förstod var ren lögn. Han berättade med nerstämd röst om hur han endast sett tom mark när han kommit in i Dalarna. Det tyckte han var förjävligt.
"Någon borde köpa upp all tom mark och bygga... nåt! Det ska jag fan göra."
Sedan pratade vi inte mer om det. Kändes som han redan på tåget fått sin uppfattning om Borlänge. Vilket jag varken kan eller vill argumentera om.

Sedan gick vi hem till mig, där jag ganska direkt började slita röven av mig för att laga en god middag åt slarven som hade åkt ååh så länge.
Precis när jag noggrant hackat & lagt i lök i pannan, så ropar någon från soffan.
"Amina, det är ingen lök i va?"
"Va......?!"
"Jo, alltså lök. Jag hatar verkligen lök. Kan inte äta det överhuvudtaget. Min mamma får inte ens ha lök hemma. Så mycket hatar jag det."
"....... Det blir gott det här! Ingen fara."
Sedan petas det utan bara helvete i maten. Lökbitar skrapas och läggs i ett hörn. Kycklingbitarna är dom enda som får någon slags uppskattning överhuvudtaget.
"Det var gott det här" Säger han sen.
Jassådu, tänker jag och blir senare tröstad av min kära pojkvän som lovar mig att han minsann skulle ha ätit upp allt. Inklusive Sherifs tallrik. Vilket jag av erfarenhet tror på.

Nej nu ska jag göra mig iordning, ska nämligen äta pizza med Sandra och den där gnällspiken Sherif!

Ha en bra dag alla!

Haha! Sitter här och läser i lite gamla dagböcker och hamnar på en sida där jag i min desperataste förtvivlan har skrivit (efter några snyftiga rader som inte ens är värda att publicera) följande:

Snälla Gud, du måste hjälpa mig!!
Jag är ju konfirmerad och allt så någon slags förtur måste jag väl ha?!



Jag kan inte låta bli att skratta åt hur många sidor som slösats på just dig och dina vidrigheter.
HAHA! Så känns det nu.


Förresten så har mamma börjat med något nytt.
Hon har börjat att hänga matkassar på min ytterdörr!
Det går till så att jag först får ett sms där det står:
Det hänger en kasse på din dörr, hör av dig så jag vet att du tagit in den!
Sen öppnar jag dörren. Mycket riktigt hänger där en kasse fylld med diverse prylar.
Igår var det kycklinggryta, sallad, bröd + massa frukt.
Idag blev det laxgryta + en sallad.

Borde jag dra några speciella slutsatser av det här? Tror hon jag svälter?
Tack mamma, för att du tar hand om mig. Tack för maten, den va god... Du vet resten.